På tisdag 12 maj uppmärksammas den nationella Strokedagen runt om i landet. Syftet är att sprida kunskap om stroke, dess symtom, behandling och rehabilitering – både till allmänheten, drabbade och anhöriga. Samtidigt firar strokeenheten vid Köpings sjukhus 30 år. Enheten hör till en av Sveriges mest framstående och har prisats flera gånger genom åren. Undersköterskan Lena Blomgren, som arbetat på avdelningen sedan starten, lyfter fram det nära samarbetet och personalens stora engagemang som viktiga framgångsfaktorer. Varje år drabbas omkring 25 000 personer i Sverige av stroke – motsvarande ungefär en person var 20:e minut. Även yngre drabbas, där var femte patient är under 65 år.
Relaterade artiklar
30 år av strokevård i toppklass på Köpings sjukhus
På tisdag den 12 maj uppmärksammas den nationella Strokedagen runt om i landet. Dagen har som syfte att sprida kunskap om stroke, symtom, behandling och rehabilitering – både till allmänheten, patienter och anhöriga.
Vid Köpings sjukhus blir årets strokedag dessutom extra speciell. Strokeenheten firar nämligen 30 år – tre decennier av utveckling, rehabilitering och vård som placerat enheten bland landets främsta.
En av dom som varit med hela vägen är strokesköterskan Lena Blomgren. Efter ett halvt sekel inom vården, varav de senaste 30 åren på strokeenheten i Köping, har hon sett vården förändras i grunden.
– Teamarbetet med alla yrkeskategorier som ingår i teamet är en stor del av framgången. Sen har vi haft ett väldigt fint engagemang från personalen också. Alla har drivit på utvecklingen hela tiden, säger Lena Blomgren.
Hon berättar att utbildning och gemensamma arbetssätt varit avgörande.
– Vi har internutbildningar ständigt och jämt för att alla ska ha samma kunskap och kunna rehabilitera på samma sätt. Vi är ett litet sjukhus och det gör att det blir smidigare än på stora sjukhus. Här har vi både akutsjukvård och rehabilitering på samma plats.
Varje år drabbas omkring 25 000 människor av stroke i Sverige – vilket motsvarar ungefär en person var 20:e minut. Snittåldern ligger runt 75 år, men ungefär var femte drabbad är under 65 år.
Stroke är egentligen ett samlingsnamn för flera olika tillstånd. Vanligast är hjärninfarkt, alltså en blodpropp i hjärnan, eller hjärnblödning. Dessutom finns TIA, som ofta beskrivs som en varningssignal inför en större stroke.
– En TIA innebär symtom som går över inom 24 timmar, oftast mycket snabbare än så. Men man ska absolut söka vård även om besvären försvinner. Inom ett par dygn är risken större att man drabbas av en större stroke efter en TIA, säger Lena Blomgren.
Hon beskriver hur synen på stroke förändrats enormt sedan hon började arbeta inom vården på 1970-talet.
– För 50 år sedan hamnade många patienter på långvården och blev i princip vårdpaket. Man förstod inte då vilken fantastisk förmåga hjärnan har att återhämta sig med rätt stöd och rehabilitering.
I dag ser vården helt annorlunda ut. Tidig mobilisering och snabb rehabilitering är centrala delar i behandlingen.
– Nu börjar vi mobilisera patienterna så fort vi fått röntgensvaret och ser att det inte handlar om en blödning. Är det en propp i hjärnan försöker vi komma igång direkt efter patientens ork och förmåga.
Utvecklingen inom strokevården har varit dramatisk under de senaste decennierna – både när det gäller diagnostik, behandling och rehabilitering. Och enligt Lena Blomgren fortsätter arbetet framåt hela tiden.
– Det har varit en fantastisk resa att få vara med om. Man lär sig nytt hela tiden och ser hur mycket bättre möjligheter patienter har i dag jämfört med förr.
Under strokedagen kommer fokus ligga på information och kunskapsspridning, men också på att uppmärksamma det arbete som byggts upp på Köpings sjukhus under tre decennier.
– Det viktigaste är att människor lär sig känna igen symtomen och söker hjälp snabbt. Tid är hjärna när det gäller stroke, säger Lena Blomgren.
