Regeringen har presenterat en reviderad nationell transportplan för 2026–2037, med investeringar på 100 miljarder kronor årligen, enligt Trafikverket. Planen innebär bland annat full finansiering av en ny Hjulstabron, något som välkomnas av Köpings kommunstyrelseordförande Per Ågren.
Efter decennier av förseningar i Mälarprojektet finns nu förnyat hopp. Samtidigt ska modellen offentlig-privat samverkan (OPS) prövas, där privata aktörer får ansvar för finansiering och drift. Trafikverket får nu i uppdrag att utreda genomförandet.
Relaterade artiklar
Historisk infrastruktursatsning – men fortsatt väntan på Hjulstabron
Regeringens nya nationella transportplan för åren 2026–2037 beskrivs som en av de största infrastruktursatsningarna i modern tid. Med investeringar på omkring 100 miljarder kronor årligen under tolv år vill staten stärka Sveriges transportnät. Men trots miljarderna återstår frågor – inte minst kring den länge omtalade Hjulstabron.
Enligt Trafikverket innebär planen ett tydligt lyft för både väg, järnväg och sjöfart. Efter många års väntan finns nu också en full finansiering av en ny Hjulstabron – en nyckelkomponent i det så kallade Mälarprojektet.
För Per Ågren (S), kommunstyrelsens ordförande i Köping, är beskedet efterlängtat – men han är samtidigt försiktigt avvaktande.
– Det är klart att det här är ett mycket välkommet besked. Vi har väntat länge på att få en tydlig finansiering på plats. Hjulstabron är avgörande för både sjöfarten och regionens utveckling, säger han.
Tre decennier av väntan
Bakgrunden till projektet sträcker sig mer än 30 år tillbaka i tiden. De första planerna handlade om att förbättra farlederna genom Södertälje kanal och vidare in i Mälaren. Målet var att öka både säkerheten och kapaciteten för sjöfarten till hamnarna i Västerås och Köping – samtidigt som miljöpåverkan skulle minska.
Projektet beskrevs tidigt som det största i sitt slag sedan byggandet av Göta kanal i början av 1800-talet. Trots de höga ambitionerna har framdriften varit långsam.
– Med facit i hand har det varit en anmärkningsvärt dålig utveckling. Jag skulle till och med säga att det stundtals varit skandalöst, säger Per Ågren.
Han pekar på återkommande förseningar, omtag i planeringen och bristande politisk enighet som orsaker till att projektet dragit ut på tiden.
Ny modell kan förändra spelplanen
En av de stora nyheterna i regeringens plan är att fyra projekt, däribland Hjulstabron, ska prövas genom offentlig-privat samverkan (OPS). Det innebär att privata aktörer får ett större ansvar – inte bara för byggandet utan även för finansiering, drift och underhåll.
Syftet är att korta byggtider, hålla nere kostnader och stimulera innovation.
– Det är en intressant modell. Fungerar det som tänkt kan det innebära att vi får både snabbare och mer kostnadseffektiva lösningar, säger Ågren.
Samtidigt finns det en viss försiktighet kring upplägget.
– Det är viktigt att staten behåller kontrollen över samhällskritisk infrastruktur. OPS får inte bli ett sätt att skjuta risker på framtiden.
Avgörande för regionens utveckling
Hjulstabron spelar en central roll i hela Mälarregionens transportsystem. Den nuvarande bron begränsar storleken på fartyg som kan passera, vilket påverkar både handel och logistik.
En ny bro skulle innebära att större fartyg kan trafikera Mälaren, vilket i sin tur stärker konkurrenskraften för hamnarna i Västerås och Köping.
– För oss handlar det här om jobb, tillväxt och hållbara transporter. Sjöfarten är ett miljövänligt alternativ, och vi behöver skapa förutsättningar för att den ska kunna växa, säger Ågren.
Fortfarande många frågetecken
Trots finansieringen och de nya planerna är det ännu för tidigt att ropa hej. Nu ligger ansvaret på Trafikverket att utreda OPS-modellen och ta fram ett konkret genomförande.
– Det är ett viktigt steg, men det är fortfarande en bit kvar innan vi ser spaden i marken, säger Ågren.
Han betonar att kommunen kommer att följa processen noga.
– Vi har väntat i över 30 år. Nu vill vi se att det verkligen händer något – på riktigt den här gången.
Med en historisk budget i ryggen och en ny genomförandemodell på bordet finns förutsättningar för ett genombrott. Men frågan återstår: blir Hjulstabron äntligen verklighet – eller fortsätter den långa väntan?
