Astrid Lindgrens klassiska berättelse Bröderna Lejonhjärta sätts i sommar upp av Hagateatern i Köping. På Sveriges nationaldag den 6 juni är det urpremiär för den gripande fantasyberättelsen om kampen mellan ont och gott, mod och rädsla, frihet och förtryck – samt liv och död.
Trots att både boken och filmatiseringen har över 50 år på nacken fortsätter berättelsen att beröra nya generationer. Arbetet med uppsättningen inleddes redan i augusti förra året, då förberedelserna tog fart inför sommarens föreställningar.
Vid Köpings Folkets Park har kulisser byggts upp intill utescenen där äventyret i Nangijala ska ta form. Totalt ges tio föreställningar under sommaren, med premiär den 6 juni.
Relaterade artiklar
Bröderna Lejonhjärta intar Folkets Park – stor satsning med levande drake och stark gemenskap
På Sveriges nationaldag den 6 juni är det premiär för Hagateaterns uppsättning av Astrid Lindgrens klassiska berättelse Bröderna Lejonhjärta. Efter nära ett års arbete är ensemblen redo att låta publiken följa med till Nangijala – landet på andra sidan stjärnorna där mod, kärlek och kampen mot ondskan står i centrum.
I Köpings Folkets Park har kulisserna vuxit fram intill utescenen. Här ska den tidlösa berättelsen om bröderna Jonatan och Karl ”Skorpan” Lejonhjärta få liv inför publik under tio föreställningar i sommar.
Berättelsen, som först gavs ut på 1970-talet, fortsätter att beröra generation efter generation. Den handlar om de båda bröderna som efter sin död återförenas i Nangijala. Där väntar både vänskap och äventyr, men också kampen mot den onde härskaren Tengil och den fruktade draken Katla.
För Ida Gustafsson, som spelar Jonatan, har arbetet med rollen förändrat hennes syn på historien.
– Jag tyckte att Bröderna Lejonhjärta var ganska läskig när jag var liten. När jag fick rollen gick jag nog in i det med känslan att det var en ganska sorglig historia. Men när man sätter sig in i berättelsen och arbetar med den får man en annan bild. Jag har fått en annan syn på vad den faktiskt handlar om, säger hon.
Arbetet har krävt många repetitioner och mycket textinlärning.
– Det svåraste är att komma ihåg vissa repliker ibland. Det är väldigt mycket repliker mellan mig och Cleo där man ska komma ihåg vad som kommer i rätt ordning. Sedan blir man ju nervös också, så det påverkar, säger Ida Gustafsson och skrattar.
Trots premiärnerverna ser hon fram emot att möta publiken.
– Vi är en väldigt samlad ensemble och står nära varandra. Jag och Cleo har en fin relation, och det märks även på scenen. Det är kul att få spela och det är en väldigt fin historia.
Cleo Humlebäck, som spelar Skorpan, känner igen utmaningarna med att axla en av berättelsens huvudroller.
– Jag har läst manus och vi har haft många repetitioner. Det svåraste är nog att komma ihåg vissa repliker ibland, säger hon.
För regissören Camilla Tengström, som tillsammans med Alva Hammar leder produktionen, var valet av nästa Astrid Lindgren-föreställning självklart efter fjolårets succé med Ronja Rövardotter.
– Efter Ronja kändes Bröderna Lejonhjärta som en självklarhet. De hör ihop lite grann, och den utmaningen var bara för härlig för att motstå, säger hon.
Hon menar att berättelsen rymmer teman som är lika aktuella idag som när boken skrevs.
– Det är den broderliga kärleken, revolten mot förtryck och kampen för frihet. Men också att ingen kan göra allt, men att alla kan göra någonting. Att man måste våga övervinna sin rädsla för att bekämpa ondskan.
Samtidigt är friheten att tolka materialet begränsad när man arbetar med Astrid Lindgrens verk.
– Astrid Lindgren är väldigt strikt, så vi följer manuset nästan punkt och pricka. Sedan får man vara kreativ med lösningarna på scenen i stället, eftersom rättighetsinnehavarna är noga med att berättelsen ska framföras som den är skriven.
Just de kreativa lösningarna har varit en viktig del av arbetet. Regissörsteamet har samarbetat med scenografer, kostymmakare och maskörer för att skapa Lindgrens fantasivärld på scenen.
– Man inspireras av tidigare produktioner och bollar idéer med varandra. Vi hjälps åt att hitta lösningar som får bilderna från berättelsen att leva på scenen, säger Camilla Tengström.
Den största utmaningen har dock varit att skapa en av berättelsens mest ikoniska gestalter – draken Katla.
– Vi ska ha en levande drake på scenen som både sprutar eld, ryker och rör sig. Det är en stor utmaning. Vår scenograf Thomas Svanström hjälper oss att få henne till liv, men det har tagit tid, säger Camilla Tengström.
Även de mäktiga bergslandskapen och Katlagrottan har krävt omfattande arbete bakom kulisserna.
– Scenografin är en stor del av föreställningen. Vi vill att publiken verkligen ska känna att de kliver in i Nangijala.
Totalt ges tio föreställningar. Premiären äger rum den 6 juni och följs av ytterligare två föreställningar samma premiärhelg. De resterande sju spelas mellan den 23 och 28 juni.
När premiären nu närmar sig växer förväntningarna hos hela ensemblen.
– Det blir lite pirrigt, men framför allt känns det väldigt roligt. Vi har arbetat länge med det här och nu vill vi äntligen få visa publiken vad vi har skapat, säger Ida Gustafsson.
Och snart öppnas portarna till Nangijala – landet där sagor, mod och hopp fortfarande lever vidare.
