Under onsdagen besökte gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) Köping och Västerås för att följa upp reformen med anpassad gymnasieskola, som infördes 2023 och ersatte särskolan.
Edholm lyfte utvecklingen i skolan, där allt fler elever inte når gymnasiebehörighet. Läsåret 2024–2025 gällde det omkring 16 procent, nära 20 000 elever – i vissa kommuner över 30 procent. Hon pekar på flera orsaker, men menar att reformer kan vända trenden.
När Edholm själv gick i skolan var stödformer som OBS-klasser vanliga, medan diagnoser som dyslexi och NPF var mindre kända.
Samtidigt befinner sig Liberalerna i ett pressat läge med låga opinionssiffror och ett extrainsatt landsmöte i helgen. Trots det är Edholm hoppfull inför höstens val.
Relaterade artiklar
Edholm: ”Vi har en läskris i svensk skola”
Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) besökte under onsdagen sitt hemlän Västmanland, med stopp i både Köping och Västerås. Ett av huvudsyftena var att följa upp den anpassade gymnasieskolan – reformen som ersatte särskolan 2023.
– Huvudsyftet har varit att ge elever med intellektuell funktionsnedsättning bättre möjligheter till både utbildning och ett fungerande vuxenliv, säger Edholm.
Samtidigt konstaterar hon att mycket arbete återstår. Många elever har fortfarande svårt att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutad skolgång.
Under besöket lyfte Edholm också en bredare oro kring kunskapsnivån i svensk skola. Läsåret 2024/2025 saknade omkring 16 procent av eleverna gymnasiebehörighet – motsvarande nära 20 000 elever. I vissa kommuner var siffran över 30 procent.
– Vi har en läskris i svensk skola. Uppemot 20–25 procent av 14-åringarna kan inte läsa ordentligt, säger hon.
Enligt Edholm beror utvecklingen bland annat på brist på utbildade lärare och speciallärare, samt att skolan länge utgått från att alla elever automatiskt lär sig läsa.
Hon pekar även på ökade problem med studiero i klassrummen jämfört med andra länder.
Regeringen har därför prioriterat satsningar på kunskap, trygghet och mer statlig styrning av skolan. Bland annat investeras årligen en halv miljard kronor i läromedel.
– Att lära sig läsa och skriva är skolans absolut viktigaste uppgift, säger Edholm.
Hon menar samtidigt att reformer tar tid att ge resultat, men ser redan vissa positiva tecken.
Frågan om att förstatliga skolan är fortsatt central för Liberalerna, även om partiet inte fått fullt gehör inom ramen för Tidöavtalet.
– Kommunaliseringen har i grunden varit ett misslyckande. Vi fortsätter driva frågan om en statlig skola, säger hon.
Besöket sker samtidigt som Liberalerna befinner sig i en turbulent period, med låga opinionssiffror och ett extrainsatt landsmöte runt hörnet. Partiets framtida inriktning diskuteras intensivt.
Trots det är Lotta Edholm optimistisk inför valet i september.
– Jag tror att vindarna kan vända. Men då krävs en tydlig politisk riktning, säger hon.
