Under onsdagsförmiddagen arrangerade Köpings kommuns näringslivsenhet en ny Näringslivsdag på Forumteatern. Temat var kompetensförsörjning – en fråga som länge varit central för det lokala och nationella näringslivet.
Bristen på rätt kompetens är särskilt tydlig inom industrin och tekniska yrken, något som återkommande lyfts i undersökningar från Svenskt Näringsliv. Utmaningen har funnits under många år och påverkar företagens möjligheter att växa och utvecklas.
En programpunkt som fick uppmärksamhet var ålderism, alltså åldersdiskriminering på arbetsmarknaden. Förmiddagen inleddes med temat ”Unga på arbetsmarknaden”, där fokus låg på hur fler unga kan ta steget in i arbetslivet och bidra till framtidens kompetens.
Relaterade artiklar
Ålderism i fokus under Köpings näringslivsdag
KÖPING. Kompetensförsörjning stod i centrum när Köpings kommuns näringslivsenhet under onsdagsförmiddagen arrangerade en ny näringslivsdag på Forumteatern. Under dagen diskuterades bland annat ungas väg in på arbetsmarknaden, industrins kompetensbehov – och ett ämne som ofta hamnar i skymundan: ålderism.
En av talarna var Pelle Ahlin Olofsson, sakkunnig på fackförbundet Akavia, som lyfte frågan om åldersdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden.
– Det är väldigt många som upplever att ålder verkligen begränsar dem. I våra undersökningar ser vi tydligt att bland personer mellan 50 och 59 år är det en majoritet som upplever att det är ett problem. Bland dem som är över 60 handlar det om upp till 90 procent, säger han.
Kompetensbrist i industrin
Bakgrunden till diskussionen är den växande kompetensbristen i svenskt näringsliv, särskilt inom industrin och tekniska yrken. Problemet har funnits under lång tid och uppmärksammas regelbundet i undersökningar från Svenskt Näringsliv.
Näringslivsdagen inleddes därför med programpunkten ”Unga på arbetsmarknaden”. Där presenterade Maja Lindblad från Arbetsmarknadskunskap studier om hur unga resonerar kring utbildning och yrkesval.
Forskning visar att gymnasieval ofta styrs mer av intresse än av framtida arbetsmarknadsutsikter.
– Man talar ibland om hjärta och hjärna. Här spelar skolan, studie- och yrkesvägledare men också föräldrar en viktig roll i att väcka intresse för exempelvis tekniska utbildningar redan i tidig ålder, framhöll Lindblad.
Samarbete mellan skola och näringsliv
Under förmiddagen presenterades också arbetet inom Teknikcollege, där skolor och företag i KAK-regionen samarbetar för att möta industrins kompetensbehov. Programmet leddes av Malin Tuborg, vd för Teknikcollege.
Samarbetet har funnits länge, men både företag och utbildningsanordnare konstaterar att utvecklingsarbetet måste fortsätta.
– Allting kan alltid bli bättre, och det gäller även hur vi arbetar tillsammans för att säkra framtidens kompetens, var budskapet.
Fördomar om ålder
När Pelle Ahlin Olofsson tog plats på scenen riktades fokus mot åldersdiskriminering – ett problem som enligt honom riskerar att växa i takt med förändringarna på arbetsmarknaden.
– Föreställningar och fördomar om ålder har alltid funnits, men jag tror att det blivit ett större problem. Samtidigt som vi förväntas jobba längre kan det vara svårt att få ett nytt jobb efter 60, säger han.
Den ökade rörligheten på arbetsmarknaden gör också att problemet märks tydligare.
– Många vill byta karriär eller ställa om mitt i livet. Då märker man snabbt att ålder kan bli ett hinder när man söker nytt arbete.
Studier visar enligt Akavia att drygt sju av tio personalchefer sällan eller aldrig nyanställer personer över 50 år.
Erfarenhet som resurs
Samtidigt menar Ahlin Olofsson att äldre arbetstagare besitter erfarenheter som kan vara avgörande för företag och organisationer.
– Äldre medarbetare kan bidra med kunskap och erfarenhet som gör att man undviker att upprepa gamla misstag eller felsatsningar. Det är en resurs som inte alltid tas tillvara.
Han menar att många av hindren bottnar i invanda tankemönster.
– Det är gamla hjulspår och föreställningar om ålder som är svåra att rucka på. Samtidigt pratar vi idag mycket om livslångt lärande och omställning. Våra attityder har inte riktigt hängt med den utvecklingen.
Rekrytera kompetens – inte ålder
För att motverka ålderism behöver arbetsgivare enligt honom se över sina rekryteringsprocesser.
– Man måste fråga sig vad man egentligen söker. Letar vi efter en viss typ av person, eller letar vi efter kompetens? Om man tänker att man söker en viss typ av person följer ofta en ålder med i bilden.
Han lyfter också fram möjligheten att utveckla den kompetens som redan finns inom organisationer.
– Ibland kanske man inte behöver rekrytera alls. Man kan satsa på att kompetensutveckla medarbetare som redan finns, även äldre. Kompetensutveckling ska inte bara vara något för yngre anställda.
Växande politiskt intresse
Frågan om ålderism har också uppmärksammats på nationell nivå. Regeringen gav så sent som i januari forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd i uppdrag att analysera forskningsbehovet kring åldrande i arbetslivet.
En utveckling som Pelle Ahlin Olofsson välkomnar.
– Om vi ska klara kompetensförsörjningen framöver måste vi ta tillvara all kompetens på arbetsmarknaden. Då har vi inte råd att sortera bort människor på grund av deras ålder, säger han.
