Så här svarar Tomas Fransson, bolagslantmätare och ansvarig för vindkraft vid Sveaskog på Västmanlands Televisions frågor om etablering vid Tretjärnsberget:
* Vad kan du berätta om planerna på vindkraftetablering vid Tretjärnsberget i Köpings kommun utifrån Sveaskogs perspektivet som markägare, ägardirektiv, policy etc?
Vi har i detta fall fått en förfrågan om möjligheten att kika närmare på en vindkraftetablering från OX2. Det är ett bolag som tidigare har utvecklat en mängd projekt i Sverige, även ett antal på Sveaskogs marker. Vår första bedömning är att det inte finns något som omöjliggör att man tittar närmare på möjligheten.
* Det här är ett stycke skog – 1 900 hektar – som av boenden, ornitologer, fotografer och näringsidkare i form av naturturism-entreprenörer närmast vill likna med vildmark, även om det är produktiv skogsmark.
De bedömer att naturvärdena generellt är höga och att det här finns gott om högvilt samt rovfåglar. Området tillhör dessutom ett av Sveriges vargtätaste område med flera angränsande revir, bland annat Aspafallet som berör det aktuella området.
Varför erbjuder Sveaskog den här typen av mark istället för att erbjuda mark i redan ”störd” natur eller mark, exempelvis längs Europavägarna och det större riksvägarna?
Sveaskog har inte valt ut detta område utan det har bedömts av ett vindkraftbolag som intressant att titta närmare på. De inventeringar, utredningar och fortsatta samråden kan mycket väl komma fram till att det finns andra intressen som stoppar ett vindkraftprojekt här. Erfarenheten visar att det är i det närmast omöjligt att hitta ett vindkraftsprojekt utan konflikt med andra intressen. I den mån det finns lämpliga vindområden utmed stora vägar har säkert branschen tittat närmare på möjligheten till etablering redan idag. Det är förstås inte så att man avsiktligt letar orörd natur för vindkraftutbyggnad.
* Sveaskog har omfattande ”riktlinjer” för vindkraftetablering. Bland annat ska etablering ske på ett sätt som mildrar de negativa konsekvenserna för den biologiska mångfalden och hänsynstagande till lokalbefolkningens synpunkter. Sveaskog vill också ha ”en öppen dialog med alla andra som på ett eller annat sätt berörs” av en planerad vindkraftsetablering. Likaså att vindkraftetablering ska ske på ”omsorgsfullt utvalda platser”. Hur säkerställer ni som markägare att dessa riktlinjer efterlevs?
Vi följer upp att vindkraftintressenten informerar och utbyter tankar med berörda på ett professionellt sätt. Vi är också tillgängliga för diskussion för den som vill kontakta oss. I det här fallet har OX2 gjort skriftliga utskick till närboende och digitala möten har genomförts där även undertecknad var med. Dialogen kommer naturligtvis att fortsätta om man väljer att gå vidare med en samrådsprocess inför en eventuell tillståndsansökan.
* I Sveaskogs riktlinjer nämns ”tidig dialog”. Syftet med denna är att ”möjliggöra för berörda intressenter, som lokalbefolkning och berörd sameby, att få information om och framföra synpunkter på eventuell vindkraftsutbyggnad i inledningsskedet av planeringen dvs. innan den lagstadgade tillståndsprocessen för att bygga vindkraftverk kommit igång.”
Boenden vi har pratat med i området uppger att informationen har varit bristfällig, och att flera av dem som bor nära den planerade etableringen, men i Skinnskattebergs kommun, inte fått någon information alls. Vilket ansvar har Sveaskog att tillfredsställande informationen når ut till berörda?
Jag hoppas dessa ni har träffat tar kontakt med OX2 eller mig så får vi försöka reparera eventuell avsaknad av information. Jag ska tala med OX2 om det, kan ha missats någon närboende vid utskicket. Nu är ju som nämnt tidigare varken dialogen avslutad eller formellt samråd inlett varför det inte är för sent att framföra synpunkter.
* Det har kommit fram en del ny forskning och nya rön kring vindkraften. Bland annat när det gäller de lågfrekventa ljudnivåerna, infraljudet och det pulserande ljudtrycket – och vilka effekter det har på djur och människor. Men även att slitaget på rotorbladen orsakar föroreningar i form av mikroplaster – något som även har diskuterats i riksdagen.
Hur ställer sig Sveaskog beträffande nyttan i jämförelse med detta (ovan nämnda)?
Jag har hört en del om dessa påståenden men Sveaskogs uppfattning är att tillståndsprövningen enligt miljöbalken väl klarar att hantera frågor av den typen.
* Ytterligare frågeställningar som kommit fram är vad som sker när dessa kraftverk tjänat ut om 15-20 år plus. Vem tar ansvaret för det rent praktiska med nedmontering, transport samt återvinning, och vem kommer att stå kostnaden för detta?
Vad gäller ansvaret för nedmontering ligger det på verksamhetsutövaren. I tillstånden krävs att säkerhet avsätts för fullgörande av den skyldigheten. Sveaskog ställer även krav på detta i våra slutliga avtal med vindkraftbolagen.
Sveaskogs riktlinjer för vindkraft: https://www.sveaskog.se/globalassets/om-sveaskog/bilaga-12-riktlinjer-for-etablering-av-vindkraft.pdf