Tre månader kvar till valet

Mindre än tre månader återstår till valet den 13 september, då nära åtta miljoner väljare ska utse ledamöter till riksdag, regioner och kommuner. Inför årets val gäller en ny vallag som trädde i kraft den 1 december 2025 med syfte att stärka skyddet för de allmänna valen och väljarnas möjlighet att rösta. Samtidigt intensifieras arbetet mot desinformation och påverkanskampanjer genom samverkan mellan länsstyrelser, berörda myndigheter och valmyndigheten.

Mindre än tre månader återstår till valet den 13 september. Då ska nära åtta miljoner svenskar välja vilka partier som ska styra landet, regionerna och kommunerna de kommande fyra åren. Inför årets val har flera förändringar införts för att stärka säkerheten, förbättra tillgängligheten och minska risken för påverkan mot det demokratiska systemet.

Den 1 december 2025 trädde en ny vallag i kraft. Syftet är att stärka skyddet för de allmänna valen och säkerställa att väljarnas rösträtt kan utövas på ett tryggt och rättssäkert sätt. Bland nyheterna finns skärpta krav på incidentrapportering, ökad tillgänglighet i vallokalerna och nya rutiner för att upptäcka och hantera händelser som skulle kunna påverka valet.

En av de förändringar som de flesta väljare kommer att märka är att röstkortet nu blir digitalt för den som har en digital brevlåda, exempelvis Kivra. Dessutom behöver väljaren inte längre ta med sitt röstkort till vallokalen.

– Har man en digital brevlåda kommer röstkortet dit i stället för i den vanliga brevlådan. Och när man går och röstar räcker det att visa en giltig legitimation, säger Therése Clifford, valsamordnare vid Länsstyrelsen.

Den nya lagstiftningen innebär också att kommuner, länsstyrelser och svenska utlandsmyndigheter har en skyldighet att omgående rapportera händelser som avviker från de ordinarie rutinerna.

– Om vi upptäcker en avvikelse ska den rapporteras skyndsamt. Det gör att vi kan agera om något inträffar under valet, men också dra lärdomar och stärka organisationen inför kommande val, säger Therése Clifford.

Samtidigt fortsätter myndigheterna att utveckla arbetet mot desinformation och otillbörlig informationspåverkan. Under senare år har påverkanskampanjer blivit vanligare i många demokratiska länder, inte minst genom sociala medier och AI-genererat innehåll. Därför samarbetar länsstyrelserna med bland annat Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för civilt försvar och Valmyndigheten.

Enligt Erik Bergman, kommunikationschef vid Länsstyrelsen, finns det i dagsläget ingen information som tyder på att någon utländsk aktör har ett särskilt fokus på det svenska valet.

– Det vi har fått till oss är att det inte finns någon utländsk antagonist som riktar in sig specifikt på Sverige just nu. Men det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Om vi eller kommunerna upptäcker något som kan vara otillbörlig informationspåverkan rapporteras det vidare till de nationella myndigheterna som har resurser att analysera mönster och, om det behövs, bemöta felaktiga uppgifter, säger Erik Bergman.

Trots den förändrade omvärldsbilden betonar Länsstyrelsen att det svenska valsystemet är mycket svårt att manipulera.

– Det svenska valsystemet är väldigt robust. Rösterna räknas först i vallokalerna och därefter en gång till hos länsstyrelsen av andra personer. Dessutom är hela den slutliga rösträkningen offentlig, vilket innebär att allmänheten kan följa arbetet på plats. Den öppenheten är en viktig del av förtroendet för valsystemet, säger Therése Clifford.

Länsstyrelsen ansvarar för den slutliga rösträkningen efter valdagen. Under ungefär två veckor granskas varje valsedel en gång till. Det är också då personrösterna räknas och det slutliga valresultatet fastställs.

– Vi går igenom varje valsedel för att kontrollera att allting blivit rätt. Det är ett omfattande arbete där omkring 45 personer deltar bara här i Västmanland, berättar Therése Clifford.

Även tillgängligheten har fått större fokus inför årets val. Vallokalerna ska fungera för alla väljare, oavsett funktionsförmåga. Förstoringshjälpmedel, god belysning och anpassade lokaler är några exempel på åtgärder. En ny regel innebär också att om en väljare behöver hjälp bakom valskärmen av en anhörig, ledsagare eller assistent ska även en röstmottagare närvara.

– Röstmottagaren har tystnadsplikt. Regeln finns för att stärka skyddet mot otillbörlig påverkan samtidigt som väljaren får den hjälp som behövs för att kunna rösta, säger Therése Clifford.

Den 26 augusti öppnar förtidsröstningen och omkring hälften av Sveriges väljare väntas lägga sin röst innan valdagen den 13 september. Totalt beräknas omkring 7,8 miljoner personer vara röstberättigade i årets riksdagsval – cirka 190 000 fler än vid valet 2022.

Länsstyrelsens budskap inför valet är att väljarna ska känna sig trygga med att det finns ett omfattande säkerhetsarbete bakom varje röst.

– Hela systemet bygger på flera kontrollstationer, öppenhet och samarbete mellan kommuner, länsstyrelser och nationella myndigheter. Det gör att vi har goda förutsättningar att genomföra ett säkert och rättssäkert val, säger Erik Bergman.