Småföretagen bidrar med miljoner till Köping och Arboga

Småföretagen i Arboga och Köping bidrog under 2025 med kommunala skatteintäkter på 184 respektive 289 miljoner kronor. På onsdagen uppmärksammade Företagarna Västra Mälardalen deras betydelse genom att överlämna symboliska checkar till kommunstyrelsernas ordförande i de båda kommunerna.

Småföretagens betydelse för den kommunala ekonomin stod i fokus när Företagarna Västra Mälardalen under onsdagen uppvaktade kommunstyrelsernas ordförande i Arboga och Köping. Med symboliska checkar på 184 respektive 289 miljoner kronor ville organisationen synliggöra hur mycket personer sysselsatta i mindre företag bidrog med i kommunala skatteintäkter under 2025.

Delegationen från Företagarna Västra Mälardalen besökte under onsdagen både Arboga och Köping. På plats överlämnades symboliska checkar till Andreas Silversten (S), kommunstyrelsens ordförande i Arboga, och Per Ågren (S), kommunstyrelsens ordförande i Köping.

Beloppen uppgick till 184 miljoner kronor i Arboga och 289 miljoner kronor i Köping. Enligt Företagarna motsvarar summorna de kommunala skatteinbetalningarna från personer som är sysselsatta i företag med färre än 50 anställda under 2025.

Syftet är en del av Företagarnas nationella kampanj för att uppmärksamma småföretagens ekonomiska betydelse för landets kommuner och samtidigt lyfta frågan om vilka förutsättningar som krävs för att företag ska kunna utvecklas och växa.

På nationell nivå uppgår motsvarande skatteintäkter, enligt uppgifterna i kampanjen, till omkring 150 miljarder kronor.

”Så mycket mer som de bidrar med”

Andreas Silversten (S), kommunstyrelsens ordförande i Arboga, beskriver den symboliska checken som ett sätt att konkretisera småföretagens betydelse.

– Det är en otroligt bra visualisering av vad småföretagarna och företagare bidrar med till kommunen.

Han framhåller samtidigt att företagens betydelse inte enbart kan mätas i skatteintäkter. Kaféer, restauranger och andra lokala verksamheter är också en del av stadslivet och den service som invånarna möter i vardagen.

– Pengarna är ju en ofantligt stor summa och jätteviktigt för hela kommunen. Men det är också så mycket mer som de bidrar med, säger Andreas Silversten.

Även Per Ågren (S), kommunstyrelsens ordförande i Köping, pekar på storleken på det belopp som redovisades för Köpings del.

– Nu är det ju en symbolisk check, så vi fick ju de facto inte in 289 miljoner i handen i kommunen. Men det visar ju hur viktiga småföretagarna är för Köpings kommun. 289 miljoner i skatteintäkter under 2025. Det är mycket pengar.

Vill se företagsfrågorna även efter valet

Mathias Axelsson, ordförande för Företagarna Västra Mälardalen, menar att kampanjen också ska fungera som en påminnelse till kommunpolitikerna om småföretagens betydelse.

Han vill att företagens villkor ska finnas med i det politiska arbetet även efter valet den 13 september och inte enbart uppmärksammas under valrörelsen.

Axelsson pekar bland annat på de ekonomiska påfrestningar som företag har ställts inför under olika kriser, från finans- och fordonskriser till pandemin och senare inflation, högre räntor och internationell oro.

För att företagen ska kunna fortsätta utvecklas krävs enligt honom att kommunerna skapar fungerande förutsättningar i företagens vardag.

– Ska den summan bestå då måste de göra det bra för de här, att det funkar i deras vardag. Kanske till och med att den ökar, att vi får mer etableringar och att företagandet går bättre. Då blir det mer pengar in i kommunala kassan, säger Mathias Axelsson.

Han välkomnar samtidigt att näringslivs- och företagarfrågor i dag har fått en tydligare plats hos partier över stora delar av den politiska skalan.

– Som kommunalt styre så ska det inte spela någon roll vilken färg det är som bestämmer. De ska tänka på småföretagen oavsett, säger han.

Småföretagare efterlyser större utrymme

Fia Larsson, småföretagare i Köping, beskriver hur hon under många år försökt vara aktiv och påverka villkoren för det lokala företagandet.

Hon anser att mycket uppmärksamhet historiskt har riktats mot de stora arbetsgivarna, medan de mindre företagens samlade betydelse inte alltid har fått motsvarande utrymme.

Larsson pekar på förändringarna inom den stora industrin som ett exempel på varför en kommun inte enbart kan förlita sig på ett fåtal stora arbetsgivare.

– Jag känner att vi inte har fått det utrymmet kanske, om man tänker på vad vi bidrar till, alla småföretag till kommunen, säger hon.

Efterlyser enklare upphandlingar och större möjlighet att påverka

Anders Cargeman, tidigare småföretagare i Arboga, lyfter flera områden där han anser att kommunerna kan förbättra förutsättningarna.

Ett område gäller kommunala upphandlingar. Han vill se bättre möjligheter för mindre lokala företag att lämna offerter och anbud. Det skulle enligt honom kunna underlätta företagens vardag och i vissa fall minska behovet av att söka uppdrag på andra orter.

Cargeman efterlyser också en större möjlighet för näringslivet att komma in tidigare i kommunala beslutsprocesser.

Näringslivsråd fyller en funktion, men han menar att företagarnas organisationer i vissa frågor skulle kunna få en tydligare roll som remissinstans. Det skulle ge möjlighet att lämna synpunkter innan förslag är färdigformulerade och beslut fattas.

En annan central fråga är kontakten med kommunen.

– En enklare väg in, inte göra det så krångligt att få tag på rätt information och rätt människa som kan hjälpa en. Det är nog en av de enskilt viktigaste frågorna, säger Anders Cargeman.

Han lyfter även vikten av ett serviceinriktat bemötande när företagare kontaktar kommunens olika verksamheter.

Kommunledningarna vill utveckla dialogen

Frågan om kontakten mellan kommun och näringsliv återkommer även hos de båda kommunstyrelseordförandena.

I Arboga betonar Andreas Silversten behovet av en kontinuerlig dialog mellan kommunen och företagen.

– Nyckelordet kommer vara tillsammans. Vi måste prata mer med varandra. Vi måste ha en dialog egentligen kontinuerligt, säger han.

Enligt Silversten har kommunen inte själv alla svar på vilka åtgärder som behövs. Företagens verklighet förändras dessutom ofta snabbare än kommunala processer, vilket enligt honom gör en tät kontakt viktig.

– Näringslivet och företagarna, de har en vardag som kan vara betydligt snabbare än kommunen. Då måste vi ha en tät dialog för att hitta de bästa lösningarna framåt.

Tiopunktsprogram för småföretagare i Köping

I Köping lyfter Per Ågren att Socialdemokraterna samma dag presenterat ett tiopunktsprogram med förslag som riktar sig till småföretagare.

Enligt Ågren handlar flera av punkterna om att korta kommunala processer och göra kontakten med kommunen enklare.

– Mycket handlar om att snabba på processer. Det är mycket det och en väg in i kommunen så att man ska vara så behjälplig som möjligt. Vi måste se till att bli mer lyhörda för småföretagarnas behov, säger Per Ågren.

Tiopunktsprogrammet innehåller bland annat förslag om enklare kontaktvägar till kommunen, snabbare och tydligare besked, större möjligheter för mindre företag att delta i kommunala upphandlingar och en mer regelbunden dialog mellan kommunen och småföretagen.

Företagarnas uppvaktning i Arboga och Köping hade därmed både ett ekonomiskt och politiskt budskap: att synliggöra hur stor del av kommunernas skatteintäkter som är kopplade till mindre företag och samtidigt väcka diskussion om vilka lokala förutsättningar som krävs för att företagen ska kunna fortsätta verka, anställa och utvecklas.