Kraftsamling mot invasiva arter

Invasiva främmande arter breder ut sig allt snabbare i Sverige och utgör ett växande hot mot den biologiska mångfalden. Blomsterlupinen, som en gång planterades för att binda jord, räknas idag till de mest problematiska arterna. Den 21 juli klockan 10.00 arrangeras därför aktiviteten "Tillsammans mot invasiva främmande arter" vid Malmön. Samling sker vid parkeringen vid Mellanbadet, där deltagarna får lära sig att känna igen och bekämpa främst jättebalsamin.

Invasiva främmande arter fortsätter att breda ut sig i snabb takt i den svenska naturen. Klimatförändringar, tillsammans med okunskap om hur växterna sprids, bidrar till utvecklingen som idag pekas ut som ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden.

I Köping pågår ett aktivt arbete för att begränsa spridningen. Kommunen bekämpar invasiva växter på flera platser samtidigt som allmänhet och företag bjuds in att delta i arbetet.

En av dem som leder insatserna är kommunekologen Sofia Söderberg, som beskriver varför problemet blivit så allvarligt.

Konkurrerar ut den naturliga floran

En invasiv främmande art är en art som inte hör hemma i den svenska naturen och som sprider sig snabbt på bekostnad av andra arter.

– Invasiv är en art som orsakar mycket skada. Den är duktig på att sprida sig väldigt fort. Ofta konkurrerar den ut andra arter och påverkar den biologiska mångfalden. Det är en av de fem största orsakerna till förlusten av biologisk mångfald, säger Sofia Söderberg, ekolog vid Köpings kommun.

Hon berättar att omkring 60 procent av de arter som redan har dött ut globalt har påverkats av invasiva arter.

– För att omfattas av lagstiftningen ska arten dessutom vara främmande, alltså inte höra hemma i vår svenska natur, säger hon.

Lupinen – från prydnad till problem

Just nu blommar blomsterlupinen längs vägar och ängar över stora delar av landet. Trots sina färgstarka blomspiror räknas den idag som en av Sveriges mest problematiska invasiva växter.

Lupinen planterades ursprungligen under 1800-talet för att binda jord och motverka erosion, men har med tiden spridit sig kraftigt och tränger undan många inhemska växtarter.

Sedan 2018 har den 6 juni även blivit den nationella lupinplockardagen.

– Jag hoppas att många har passat på att plocka in de fina blommorna. Men det är viktigt att man sedan tar hand om dem ordentligt så att de inte sprider sig vidare, säger Sofia Söderberg.

Nya regler för invasiva arter

Den 15 maj i år trädde en ny svensk förordning om invasiva främmande arter i kraft. Regelverket innebär bland annat skärpta förbud mot att odla, sälja, transportera eller på annat sätt sprida ett stort antal invasiva växtarter.

Totalt omfattas ytterligare 34 arter av de nya reglerna.

För privatpersoner som redan har invasiva växter på sin tomt innebär reglerna däremot inte att växterna måste utrotas helt.

– Man är inte skyldig att bekämpa dem tills de försvinner helt, men man måste se till att de inte sprider sig över fastighetsgränsen, förklarar Sofia Söderberg.

Ny metod mot parkslide

Köpings kommun arbetar kontinuerligt med bekämpning av invasiva växter. Vid Mellanbadet på Malmön testades under hösten en ny metod mot parkslide.

Metoden bygger på att växtens rotsystem behandlas med hög temperatur, närmast genom att "ångkoka" rötterna.

– Det har gått bra. Det är en ganska ny metod som fortfarande utvecklas. Vi har sett några enstaka skott komma tillbaka, men i stort sett är beståndet borta och nu handlar det om efterbehandling, säger Sofia Söderberg.

Allmänheten bjuds in

Arbetet fortsätter under sommaren. Den 21 juli klockan 10.00 arrangerar Köpings kommun aktiviteten "Tillsammans mot invasiva främmande arter" vid Malmön, med samling på parkeringen vid Mellanbadet.

Fokus ligger då på jättebalsamin, där deltagarna får lära sig att känna igen växten och hur den bekämpas.

– Det bästa sättet är att rycka upp den. Den har en väldigt liten rotklump och är lätt att få upp. Om bestånden är stora kan man trimma ner dem, men då behöver man upprepa insatsen flera gånger under växtsäsongen. Ofta räcker det med två till tre år för att få bort ett bestånd, säger Sofia Söderberg.

Företag uppmanas delta

Kommunen riktar även särskilda insatser mot företag genom en företagsutmaning där markägare och markförvaltare erbjuds stöd i bekämpningsarbetet.

– Genom att delta får företagen hjälp med att samordna åtgärder över fastighetsgränser, råd om de bästa metoderna och en möjlighet att visa att man tar sitt ansvar, säger Sofia Söderberg.

Kunskap avgörande

Trots att kunskapen om invasiva arter har ökat anser kommunen att informationsarbetet behöver fortsätta.

– Över 90 procent av svenskarna vet idag vad en invasiv främmande art är. Men många behöver fortfarande förstå varför det är så viktigt att vi hjälps åt att bekämpa dem, säger Sofia Söderberg.

Hon uppmanar också allmänheten att rapportera fynd och att alltid tänka på hur bekämpningen genomförs.

– Det är väldigt viktigt att vi får hjälp att rapportera var arterna finns. Samtidigt måste man tänka på att man kan behöva markägarens tillstånd om man ska bekämpa växter på någon annans mark, och att arbetet utförs på rätt sätt så att man inte råkar bidra till ytterligare spridning, säger Sofia Söderberg.