Köping fortsätter på inslagen skolväg

Den nya PISA-rapporten visar på ett tydligt kunskapstapp bland svenska 15-åringar. Resultaten i läsförståelse, matematik och naturvetenskap har väckt starka reaktioner, men i Köping ser utbildningschef Anders Härdevik rapporten snarare som en bekräftelse på att kommunen valt rätt väg i sitt långsiktiga arbete med skolan.

Den nya PISA-rapporten visar på ett tydligt kunskapstapp bland svenska 15-åringar. Resultaten i läsförståelse, matematik och naturvetenskap har väckt starka reaktioner, men i Köping ser utbildningschef Anders Härdevik rapporten snarare som en bekräftelse på att kommunen valt rätt väg i sitt långsiktiga arbete med skolan.

PISA 2025 mäter 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap i OECD-länderna. De svenska resultaten har efter presentationen fått stor uppmärksamhet, inte minst eftersom en betydande andel av eleverna har svårt att nå grundläggande kunskapsnivåer.

Enligt rapporten når omkring en tredjedel av de svenska 15-åringarna inte upp till grundläggande nivå i läsning och matematik. Samtidigt visar resultaten att försämringen inte enbart gäller elever med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Även elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund har försämrat sina resultat.

Härdevik: ”Vi jämför oss själva över tid”

Anders Härdevik, chef för Utbildningsförvaltningen i Köping, vill däremot inte lägga någon större vikt vid hur just Köpings elever placerar sig i förhållande till andra kommuner eller till resultaten i PISA.

För kommunen är det enligt honom viktigare att följa den egna utvecklingen över tid.

– Det är ointressant för mig att jämföra med andra. Vi jämför oss själva över tid. Vi följer våra elever från två års ålder till 19 års ålder, vilket är vårt ansvarsområde. Det är det som intresserar mig, säger Anders Härdevik.

Fokus ligger därmed på vilken progression eleverna i Köping gör genom hela utbildningssystemet – från förskolan fram till dess att de lämnar gymnasiet.

Kritisk till jämförelsen med ett förlorat läsår

I samband med presentationen av PISA-resultaten uppgav Skolverket att det svenska kunskapstappet ungefär skulle kunna motsvara ett läsårs kunskaper.

Den beskrivningen är Anders Härdevik kritisk till.

– Det är en spekulation från Skolverket. Det finns ingen evidens eller empiri i det. Det beror helt på hur snabbt en elev tar in kunskaper, säger han.

Härdevik menar att diskussionen i stället behöver riktas mot mer grundläggande problem i hur skolan är organiserad.

Ser ett systemfel i svensk skola

Hans egen analys är att de försämrade resultaten inte i första hand ska läggas på lärare eller rektorer. Tvärtom anser han att kompetensen inom skolan är hög.

– Det är ett systemfel. Det är inte fel på lärarna, det är inte fel på rektorerna. Vi har aldrig haft bättre lärare än vad vi har nu. Vi har aldrig haft bättre rektorer än vad vi har nu, säger Härdevik.

Problemet ligger enligt honom i att ett skolsystem med mycket gamla grundstrukturer ska möta dagens samhälle och dagens elever.

Han pekar bland annat på den snabba digitala samhällsutvecklingen och menar att skolan verkar i ett system som i grunden skapades för en helt annan tid.

– Vi lever i en digital värld och systemet som vi verkar i kommer från en analog värld, säger han.

Härdevik ifrågasätter också tanken att samma lösningar ska passa samtliga elever. I stället behöver skolan i större utsträckning kunna möta individuella behov.

– Vi kan inte ha ett system som är lika för alla när vi är helt olika som individer.

I Köping sammanfattas den inriktningen, enligt Härdevik, med att ”olika ska bli det nya jämlika”.

Varnar för snabba lösningar

När resultaten försämras följer ofta krav på snabba politiska åtgärder. Det är en utveckling Härdevik är skeptisk till.

Han menar att svensk skola under lång tid har lockats av olika former av ”quick fix” och kortsiktiga modeller, när det egentligen krävs uthållighet och kontinuitet.

– För oss handlar det om att hålla i och hålla ut och jobba med långsiktighet, säger han.

Två områden pekas särskilt ut: undervisningens kvalitet och elevernas motivation.

Härdevik anser att undervisningskvaliteten måste vara den främsta prioriteringen. Därutöver behöver skolan arbeta med elevernas syn på sig själva och deras framtid.

– Vårt största uppdrag i skolan handlar om att få elever att välja ansträngning, för att det är ansträngning som kommer att leda till resultat.

Köping satsar på matematik och tidig läsförståelse

Trots de negativa nationella resultaten beskriver Härdevik sig paradoxalt nog som glad över vad PISA-rapporten visar. Anledningen är att de problemområden som uppmärksammas ligger nära de områden som Köping redan valt att prioritera.

Kommunen genomför bland annat en särskild matematiksatsning och arbetar med tidiga insatser för läsförståelse genom Bornholmsmodellen.

Satsningarna sträcker sig över flera delar av utbildningssystemet och omfattar förskola, grundskola och gymnasium.

– Jag är trygg i och helt övertygad om att vi är helt rätt på bollen. Utmaningen nu är att hålla i och hålla ut, att få en långsiktighet i det här, säger Anders Härdevik.

Digitaliseringen inte någon enkel förklaring

AI, smarta telefoner och digitala verktyg har fått en allt större plats i ungdomars vardag. Samtidigt som kunskapsresultaten försämrats har därför frågan väckts om digitaliseringen kan vara en del av förklaringen.

Härdevik varnar dock för att dra alltför enkla slutsatser.

Han pekar på att länder som Estland, Japan och Sydkorea presterar mycket starkt samtidigt som de, enligt Härdevik, har gått långt i övergången från analoga till digitala läromedel.

Att automatiskt koppla digitala läromedel till försämrade skolresultat anser han därför vara problematiskt.

Tryggare skola men sämre kunskapsresultat

PISA-resultaten innehåller samtidigt positiva besked om hur svenska elever upplever sin skolmiljö. Enligt inslaget uppger eleverna bland annat ökad trygghet, hög närvaro och ett bra stöd från lärarna. Sverige ligger inom dessa områden högre än OECD-genomsnittet.

Den stora frågan blir då varför de positiva förutsättningarna inte i högre grad omsätts i bättre kunskapsresultat.

Något enkelt svar finns inte, konstaterar Härdevik.

Han återkommer i stället till behovet av att möta elever olika, stärka deras tro på den egna framtiden och skapa en miljö där fler väljer att anstränga sig i skolarbetet.

– Det är ansträngning som leder till bättre resultat.

Ingen kursändring i Köpings skolor

PISA-rapporten kommer därför inte att leda till någon förändrad inriktning för Köpings skolor. Kommunen tänker fortsätta med den strategi som redan lagts fast.

Härdevik går så långt som att beskriva rapporten som ett kvitto på att kommunen prioriterat rätt områden.

– Det blir nästan paradoxalt. Egentligen skulle jag vilja fira det här med tårta och kaffe, för det visar att vi har prickat helt rätt, säger han.

Fokus kommer även fortsättningsvis att ligga på undervisningskvalitet, matematik och tidiga insatser för läsförståelse.

– Väldigt omfattande satsningar som berör förskola, grundskola och gymnasium. För mig blir det här bara ett kvitto på att vi i Köping har satsat helt rätt, säger Anders Härdevik.