Elever belönas när matsvinnet minskar

Vid Ullvigymnasiet i Köping testas under läsåret en ny modell för att minska matsvinnet. Eleverna får symboliskt 250 000 kronor vid läsårets början – men varje kilo mat som slängs minskar summan. De pengar som finns kvar i slutet av maj går tillbaka till eleverna, som själva får vara med och bestämma hur de ska användas.

Vid Ullvigymnasiet i Köping testas under läsåret en ny modell för att minska matsvinnet. Eleverna får symboliskt 250 000 kronor vid läsårets början – men varje kilo mat som slängs minskar summan. De pengar som finns kvar i slutet av maj går tillbaka till eleverna, som själva får vara med och bestämma hur de ska användas.

Satsningen har fått namnet ”Kvartsmiljonen” och startade i samband med höstterminen 2026. Bakgrunden är att värdet av den mat som tidigare slängts på Ullvigymnasiet har beräknats till omkring en kvarts miljon kronor under ett läsår.

– Vi har sett att de tidigare åren så har matsvinnet på ett skolår eller ett läsår här varit ett värde på ungefär 250 000 kronor. Vi ville försöka hitta nya sätt att jobba med att få ner matsvinnet, säger Fredrik Lundquist, enhetschef på Måltidsenheten.

250 000 kronor sätts i potten

Modellen innebär att eleverna vid läsårets början tilldelas en pott på 250 000 kronor. Därefter vägs matsvinnet i skolrestaurangen varje dag.

Mängden mat som slängs räknas om till ett ekonomiskt värde utifrån ett kilopris. Den summan dras sedan av från den ursprungliga potten.

– När terminen och läsåret börjar så får de de här 250 000 kronorna av oss. Sedan väger vi matsvinnet varje dag och räknar det gånger ett kilopris och får fram ett värde. Så drar vi av det värdet varje dag från de här 250 000 kronorna, säger Fredrik Lundquist.

När läsåret går mot sitt slut i maj ska det stå klart hur mycket som återstår.

De pengar som då finns kvar går till skolans elever, som får vara med och bestämma vad pengarna ska användas till.

Vill göra eleverna delaktiga

Tanken är att skapa ett tydligare samband mellan mängden mat som slängs och vad svinnet faktiskt kostar. Samtidigt hoppas Måltidsenheten att den ekonomiska moroten ska göra eleverna mer delaktiga i arbetet.

– Det här blir ett sätt där vi verkligen bjuder in eleverna till att kunna påverka matsvinnssituationen och att de faktiskt kan få någonting tillbaka. Jag tror mycket på att ge incitament och att det finns någonting för eleverna att tjäna på att göra ett bra jobb med det här, säger Fredrik Lundquist.

Matsvinnet är samtidigt inte enbart en ekonomisk fråga. En viktig anledning till att minska mängden mat som kastas är matproduktionens påverkan på klimat och miljö.

Enligt uppgifterna i inslaget slängs drygt 10 000 ton ätbar mat varje år i svenska skolor. Gymnasieskolorna står för en stor del av det så kallade tallrikssvinnet – alltså den mat som eleverna tar till sig men sedan lämnar och skrapar ner i avfallet.

Omkring en miljon kronor i Köping

Kostnaden för matsvinn inom det svenska skolväsendet, inklusive förskolan, uppges uppgå till omkring 370 miljoner kronor om året. Summan kan variera beroende på livsmedelspriserna.

Enligt beräkningarna motsvarar svinnet ungefär var sjätte portion.

I Köping beräknas kostnaden för matsvinnet uppgå till omkring en miljon kronor per år. Cirka en fjärdedel av den summan, omkring 250 000 kronor, kopplas till Ullvigymnasiet.

Flera orsaker bakom tallrikssvinnet

Det finns inte en enskild förklaring till varför mat hamnar i soporna. Bland faktorerna som lyfts fram finns bland annat skolans schemaläggning och hur många elever som kommer till restaurangen samtidigt.

När många elever äter samtidigt kan köerna bli längre. Det kan i sin tur innebära att elever tar större portioner direkt för att slippa ställa sig i kön igen – men sedan inte orkar äta upp allt.

En annan förklaring kan vara betydligt enklare: maten som serveras faller inte alltid eleven i smaken.

Fredrik Lundquist konstaterar att det finns flera faktorer som påverkar svinnet och att Måltidsenheten även tidigare har arbetat med frågan. Det nya med Kvartsmiljonen är framför allt att eleverna får en mer direkt roll i arbetet.

Ska se hur mycket pengar som finns kvar

En utmaning blir att hålla engagemanget vid liv under ett helt läsår. För att göra utvecklingen tydlig ska den återstående summan visualiseras i matsalen varje dag.

På så sätt kan eleverna löpande följa hur mycket av de ursprungliga 250 000 kronorna som fortfarande finns kvar.

– Det handlar om att påminna. Vi visualiserar det i matsalen varje dag, hur mycket pengar som är kvar. Och där handlar det om att vi för dialogen med eleverna både i matsalen under lunchen men även under andra tider, säger Fredrik Lundquist.

Skolan har också återkommande aktiviteter i matsalen ungefär en gång i veckan. Även där finns möjlighet att uppmärksamma satsningen och påminna eleverna om målet.

– Där får vi också vara med och påminna om att hålla uppe modet och kämpa vidare för att få kvar så mycket pengar som möjligt när läsåret går mot sitt slut.

Kan fortsätta kommande läsår

Hur stor del av kvartsmiljonen som faktiskt finns kvar i maj återstår att se. Ju mindre mat som slängs under läsåret, desto större blir summan som eleverna får tillbaka.

Om försöket ger ett bra resultat kan modellen dessutom komma att användas igen.

– Jag tycker att det är ett jättebra sätt att involvera eleverna, att de är delaktiga i sin egen situation. Ju mer pengar som blir kvar desto bättre är det för eleverna såklart, säger Fredrik Lundquist.

Han framhåller samtidigt att kostnaden för matsvinn sannolikt hade funnits även utan satsningen. Skillnaden är att det nu finns en möjlighet att låta minskat svinn komma eleverna till del.

– Hade vi inte gjort den här kampanjen så hade vi troligtvis haft samma kostnad för matsvinn ändå. Så jag tycker att det är superkul att kunna ge dem den här möjligheten. Vi kommer påminna och jag hoppas att vi kommer kunna köra fler år framåt också.