Årets spannmålsskörd ser ut att bli bättre än många lantbrukare befarade efter en besvärlig vinter. I Mälardalen har gynnsamt väder under stora delar av växtsäsongen bidragit till goda skördar, samtidigt som sensommartorkan nu börjar märkas för vall och bete. Trots ett förhållandevis bra skördeår är ekonomin fortsatt ansträngd för många lantbruksföretag.

Årets spannmålsskörd ser ut att bli bättre än många lantbrukare befarade efter en besvärlig vinter. I Mälardalen har gynnsamt väder under stora delar av växtsäsongen bidragit till goda skördar, samtidigt som sensommartorkan nu börjar märkas för vall och bete. Trots ett förhållandevis bra skördeår är ekonomin fortsatt ansträngd för många lantbruksföretag.

Jordbruksverkets nationella spannmålsprognos pekar på att 2026 blir ett normalår för den svenska spannmålsskörden. Totalt beräknas omkring 5,9 miljoner ton spannmål skördas i landet.

Det är omkring nio procent mindre än 2025, då Sverige hade en rekordstor skörd. Samtidigt ligger årets prognos omkring tio procent över genomsnittet för de senaste fem åren.

Det slutliga resultatet är ännu inte känt. I Mälardalen befinner sig tröskningen i slutskedet och allt har ännu inte hunnit tas in.

– Vi har ju inte fått in allt än. Allt är inte i hamn, så vi vet inte de sista siffrorna än, säger Tomas Olsson, ordförande för LRF Mälardalen.

Höstvetet bättre än väntat

Inför årets skörd fanns en oro för framför allt höstvetet. Grödan, som normalt ger en hög avkastning, tog rejält med stryk under den gångna vintern.

När tröskningen nu kommit långt visar det sig dock att resultatet på många håll är bättre än vad som tidigare befarades.

Tomas Olsson beskriver skörden av det höstvete som kunnat sparas som över förväntan. Någon rekordskörd handlar det inte om, men resultatet har blivit bättre än många räknade med.

Ännu bättre ser det ut för flera av de vårsådda grödorna.

– Tittar vi på de vårsådda grödorna är det jättebra skördar faktiskt, på många gårdar, säger Tomas Olsson.

En viktig förklaring är vädret under försommaren. Under juni och en bit in i juli var förhållandena för spannmålen nära optimala. Nederbörden kom under perioder då grödorna behövde vatten samtidigt som sol och värme kom i lagom mängder.

Till skillnad från stora delar av Europa har de västmanländska fälten dessutom i stor utsträckning klarat sig från kraftig värmestress.

Resultatet har blivit välmatade ax och långa strån, vilket också inneburit att lantbrukarna kunnat ta tillvara bra med halm.

Torrt väder gynnar tröskningen

De senaste veckornas torra väder har samtidigt varit gynnsamt för själva skördearbetet. Omkring två veckor utan regn har gjort det möjligt för lantbrukarna att hålla igång tröskorna och få in spannmålen under goda förhållanden.

När spannmålen kan skördas med låg fukthalt minskar också behovet av efterföljande torkning. Det ger lägre torkkostnader, vilket är betydelsefullt i ett läge där många andra kostnader inom lantbruket ligger på höga nivåer.

– Vi får köra på. Det är lätt tröskat och skörden rullar på. Fin halm får vi in. På det viset är det bra, säger Tomas Olsson.

Men samma torra väder som är positivt för spannmålsskörden har börjat skapa problem inom andra delar av lantbruket.

Sensommartorkan slår mot vall och bete

Framför allt vallodlingen har påverkats av sensommartorkan. Enligt Tomas Olsson har delar av Mälardalen inte fått något regn på omkring tre veckor, med en särskilt tydlig påverkan i västra Mälardalen.

För lantbrukare med djur är tillgången på gräs viktig både för betande djur och för möjligheten att producera tillräckligt med grovfoder inför vintern.

– Just nu behöver vi regn om vi ska få något gräs, säger Tomas Olsson.

Samtidigt har sommaren tidigare gett förhållandevis mycket gräs. Det innebär att många lantbrukare har hunnit få in tillräckligt med foder, även om situationen varierar mellan gårdarna.

– Vi har haft en bra sommar ändå med mycket gräs. Vi har foder så vi klarar oss. En del är på gränsen, säger Tomas Olsson.

Han jämför den nuvarande torkan med den svåra torkan 2018. Skillnaden är framför allt när under växtsäsongen det torra vädret har kommit.

Enligt Olsson är det nu ungefär lika torrt som under 2018, men betydligt senare på året. Under 2018 slog torkan till tidigt under säsongen, vilket innebar att lantbrukarna inte hann bygga upp tillräckliga foderlager.

I år är situationen därför annorlunda, även om fortsatt uteblivet regn kan bli problematiskt för gårdar som fortfarande behöver mer bete eller ytterligare vallskördar.

– Det är en liten balansgång just när man har djur och behöver gräset, säger Tomas Olsson.

Ekonomin har inte återhämtat sig

Trots en spannmålsskörd som ser ut att bli förhållandevis bra är lantbrukarnas ekonomiska situation fortsatt pressad.

Effekterna av det svaga skördeåret 2023 märks fortfarande i många lantbruksföretag. Det året drabbades jordbruket av såväl torka som stora regnmängder och översvämningar.

Den dåliga skörden satte press på företagens ekonomi. Året därpå förbättrades skörderesultaten och 2025 blev ett rekordår, men då var spannmålspriserna samtidigt låga medan kostnaderna låg på höga nivåer.

Under 2026 ser det ut att bli en mer normal skörd, men kostnadsläget är fortfarande högt.

– Ekonomin har vi inte återhämtat i företagen än. Det är det som är frustrationen för oss just nu, säger Tomas Olsson.

Problemet är enligt honom att en normal eller bra skörd inte automatiskt innebär en god lönsamhet.

– Visst, vi får en normalskörd, men när priserna är för låga så att de inte ens täcker kostnaderna för många är det utmanande, säger han.

Världsmarknaden styr spannmålspriserna

Spannmålsodlarna har begränsade möjligheter att själva kompensera sig för ökade produktionskostnader genom att höja priserna.

Priset på spannmål sätts till stor del på en global marknad. Samtidigt påverkas även många av lantbrukarnas kostnader av den internationella utvecklingen.

Tomas Olsson pekar bland annat på stigande och instabila priser på drivmedel, energi och kvävegödsel i samband med den oroliga situationen i Mellanöstern.

För lantbruket får stigande energipriser genomslag på flera områden. Det gäller inte bara diesel till traktorer och andra maskiner. Även mineralgödsel är starkt kopplad till energipriserna.

– Spannmålspriserna sätts ju på en global marknad och kostnaderna får vi ta. De sätts också på en global marknad. Det är energi egentligen, i form av gödsel och så, säger Tomas Olsson.

Oro kring internationella transportvägar, bland annat Hormuzsundet, kan också få konsekvenser för kostnaderna.

– En oro i världen gör att våra energikostnader stiger. Men det finns spannmål i världen och det gör att det fortfarande är förhållandevis låga spannmålspriser, säger Tomas Olsson.

Spannmålspriserna har enligt honom stigit något och det finns förväntningar på att de kan stiga ytterligare framöver. Men utvecklingen är osäker.

– De har stigit lite grann och ser man framåt våren så spekulerar man just nu i att de kan stiga lite mer. Men vi vet inte, säger han.

Ser ändå en framtidstro

Trots den ekonomiska pressen och osäkerheten i omvärlden upplever Tomas Olsson att det finns en försiktig optimism bland lantbrukarna i Mälardalen.

En viktig anledning är att årets skörd på många håll blivit bättre än vad lantbrukarna tidigare räknade med.

– Jag är glad ändå att många jag pratar med av mina medlemmar är positiva. Det är över förväntan när det gäller skörden, säger Tomas Olsson.

Att få ett bättre resultat än befarat efter en osäker inledning på odlingsåret kan enligt honom bidra till en ökad framtidstro i branschen, även om de ekonomiska problemen inte är lösta.

– Det skapar en framtidstro, för det är det vi behöver ha. Sen är det en tuff ekonomi, men när man ändå ser att det här var bättre än jag tänkte mig, då finns det en framtidstro, säger han.

Olsson framhåller också betydelsen av den svenska livsmedelsproduktionen i ett osäkert omvärldsläge.

– Vi behöver producera mer mat i den här oroliga världen. Det tycker jag är ett viktigt budskap. Det finns en framtidstro i branschen, fast det är en tuff ekonomi just nu, säger Tomas Olsson.

Årets skörd visar samtidigt hur snabbt förutsättningarna kan förändras under en och samma växtsäsong. Efter vinterskador på höstgrödorna följde gynnsamma förhållanden under försommaren och goda spannmålsskördar på många håll. Nu har i stället sensommartorkan blivit en viktig fråga för lantbrukare som är beroende av vall och bete.

Den nationella prognosen på omkring 5,9 miljoner ton pekar sammantaget mot en normal svensk spannmålsskörd 2026 – mindre än rekordåret 2025, men tydligt över genomsnittet för de senaste fem åren.

Det slutliga skörderesultatet för 2026 beräknas presenteras under andra kvartalet 2027.